Herr Fryle -en grön gubbe

Peloponnesos Söndagen den 6 november

2011-11-14T15:44:00.002+01:00

På morgonen vaknade vi i soluppgången med en stor hatt utanför fönstret. Det skulle bli en lång resdag upp till Nafplion. I bergstrakter åker man inte raka vägen.

I närheten av byn Agios Petros hittade vi denna vackra Bellis sylvestris

Crocus hadriaticus

Crocus biflorus melanthrus

Resans sista vandring blev en bommfattig men skön vandring ovanför klostret Malevis där vi fikade i sommarvärmen.

Det var inte bara vi som tyckte stället var fint att vandra på

Klostret

Sent på kvällen kom vi fram till Nafplion och på morgonen därefter var bara en transportsträcka hem till vardagen i Sverge.Nu är det hög tid att planera nästa resa.

Peloponnesos Lördagen den 5 november

2011-11-14T09:47:00.005+01:00

Vi vaknade upp i Monemvasias nya by men målet var ön där den gamla byn ligger

Har tog vi oss mycken tid till att fotografera den pittoreska byn, ruiner och vyer.

Bebyggelsen ligger tätt innanför skyddande murar

Även visset kan vara vackert

Ferrulan gör sig fint i motljus

Uppe på platån växte allt i en vacker röra

Gammalt gräs och gamla murar

Utsikt över nya byn

Efter som det var mycket tid kvar av dagen efter att vi vandrat färdigt på ön så satt vi oss i bussen och tog en tur söderut. Det dröjde länge innan vi hittade något intressant. Men rätt så snart hittade vi dessa vackra frukter av Arbutus unedo.

Till slut hittade vi stora bestånd av Crocus laevigatus?

Crocus laevigatus

Vi hittade ochkså en mycket vacker liten ormbunke

Peloponnesos Fredagen den 4 november

2011-11-14T09:18:00.007+01:00

På morgonen packade vi allt vårat bagage för att bege oss öster ut för två övernattningar i Monemvasia.

Första stoppet gjorde vi innan Valtaki för att fotografera det vackra vraket

På andra sidan vägen växte Narcissus tazetta

En något udda form hittade vi bland alla normala

Norr om Mt. Koulokhera stannade vi på ett mycket blåsigt ställe och fotade bl.a. denna Colchicum

Crocus sp.

Crocus cancellatus

Ekollon på en förkrympt ek

Dagens viktigaste mål var byn Lampokampos som är känd för sin otroliga höstblommning.

Här växer Stenbergia och Crocus i och mycket annat i överflöd.

Johan ser fundersam ut. Han undrar nog om detta kan vara sant.

Crokusfotografering

Sternbergia cicula

Crocus goulimyi ssp. Goulimyi

När vi lämnat byns blomprakt var vi tvungna att göra ett stopp för att vila ögonen på dessa vackra Euphorbiabuskar

Dagens sista exponering blev på en Prospero autumnalis

Peloponnesos den 3 november

2011-11-13T10:11:00.004+01:00

Vi vaknade upp i Gytheio till strålande solsken som fick Mt. Taygetos att visa sin prakt i horisonten.

Vi började dagens blomsterjakt med att köra söder ut till Kamares. Där hittade vi denna vackra Colchicum Sp.

Colchicum Sp.

Ekollon

En Cyclamen med extra taggig bladkant

När vi kört en lite bit åt Skoutari hittade vi änger med massor av Narcissus serotinus

Och en helvit Cyclamen

Efter vägen mellan Gytheio och Areopolis stannade vi och fotograferade Stenbergia

När vi närmade oss Areopolis letade vi efter en soptipp för där skulle finnas Crocus goulimyi ssp. Goulimyi. Men vi hade svårt och skilja på vad som var soptipp och bara vägkant. Men till slut hittade vi en liten yta där den växte tätt.

Crocus goulimyi ssp. Goulimyi

I en vägkrök några kilometer söder om Areopolis hittade vi fantstiskt vackra Crocus boryi

Innan vi vände norr ut igen tog vi en promenad i olivlundarna där vi träffade på denna prickiga skönhet. Arisarum vulgare.

På hemvägen stannade vi till utanför Protova för att bestiga en ljungklädd kulle.

Peloponnesos Onsdagen den 2 november

2011-11-12T08:59:00.003+01:00

Gårdagen åkte vi mest runt i vår minibuss. Nu skulle vi få mer användning för våra benmuskler. Vi vandrade från Mystras upp i den trånga ravinen mot bergsbyn Anavryti. När vi nådde kyrkan någon kilometer från Anavryti så vände vi nedåt efter de branta solbelysta sluttningarna på syd och östsidan.

På uppvägen gick vi på smala stigar uthuggna i bergssidorna

Kastanjerna var färdiga att skördas

I de skuggiga partierna stötte vi på vackra Arum italicum blad

Prospero autumnalis

Bagge sp.

Vi stötte på en senblommande Yucca

Och en mycket död häst

Efter de branta sluttningar växte fantastiskt vacklar Cyclamen. Med skiftande blomfärger och bladmönster.

Vid denna mycket udda Crokus Sp. kände vi virusvarning.

Crocus boryi

Höstresa till Peloponnesos

2011-11-11T17:41:00.003+01:00

(måndag) Tisdagen den 1 november

Vi var några vänner som ville komma bort från kylan och njuta av värmen samtidigt som vi ville se mycket av Greklands höstblomning. Och vi blev inte besvikna för värmen varade hela veckan och det blommade i överflöd.

Den handgrävda Korintkanalen skiljer Peloponnesos-halvön från Greklands fastland. Men vi skulle åka mycket längre innan vi nådde vårt första hotell. Så vi satte kurs mot Mystras som ligger strax öster om Sparti. Innan vi nådde Tripoli såg vi många stora ruggar av Stenbergia och Colchicum, men här var det omöjligt att stanna efter som det var motorväg. Sent på kvällen kunde vi checka in på Mystras-In.

Efter frukost begav vi oss ut på vår första blomsterjakt. Strax före byn Stavros gjorde vi vårt första stopp i en olivlund där det växte fantastiskt vackra Cyclamen hederifolium och Cyclamen grecum.

Efter vägen såg vi några enstaka Crocus boryi

Vid passet på vägen mellan Sparti och Kalamata växte det Colchicum parlatoris

En vit form av Colchicum parlatoris

I skuggan av platanerna vid flodbädden hittade vi Galanthus reginae-olgae

På väggen tillbaks mot Mystras stannad vi till i Gamla mystras ruinstad

Här hittade vi mycket Stenbergia lutea

Efter som det lång tid till solen skulle gå ner beslutade vi oss för att undersöka en dalgång som går från Mystras och in mot Taygetosberget. Ur berget växer det Campanula versicolor?

Arisarum vulgare

Spiranthes spiralis

Det kan mycken väl hända att jag gett någon växt fel namn. Hjälp mig då att rätta till felet.

Kärleksförklaring till min mobilkamera

2011-07-06T10:37:00.005+02:00

Att fotografera tycker jag är jättekul. Att fixa bilder i Photoshop är rätt trevligt det också. Men det tar tid och det är tungt att alltid gå att bära på en systemkamera. När jag köpte en ny mobiltelefon fick jag samtidigt en kamera som blivit min favorit. Det är så enkelt och smidigt att ha kameran i mobilen. Den är alltid med och väger knappast någon ting. Den saknar visserligen de mesta inställningsmöjligheter som jag har på min systemkamera. Men den har i stället en massa kul Appar som förvandlar bilderna till konstvärk. Jag använder apparna Retro camera, Camera Fun Pro, VignetteCamera360.

En sista tur

2011-07-03T18:46:00.006+02:00

Dagen innan vi skulle flyga hem bestämde vi att vi skulle köra så långt det gick på den dåliga vägen mot Avusor Yayla. Vår hyrbil var en tvåhjulsdriven standardbil. Vägen krävde egentligen en fyrhjulsdriven bil med hög frigång. Vi kom mycket längre än jag räknat med.

Den sista biten fick vi gå. Omgivningarna var så fina så vi lämnade aldrig vägen utan gick där bara och njöt av den vackra naturen.

När vi passerat byn och var på väg upp mot de snöklädda bergssidorna ropade en picknickande familj på oss och ville bjuda på te. Turkar är nog jordens mest sociala och gästvänliga folkslag så det fianns ingen möjlighet att tacka nej. Det blev en riktig lång sittning medan de proppade i oss massor med godsaker. När vi lämnade familjen visste de det mesta om oss och vi visste de mesta om dem.

Nu fanns det ingen tid att bestiga de snöklädda sluttningarna. Istället gick vi upp på bergssidan och började vandringen tillbaks till bilen.

Vi såg inte så många växter vi inte sett tidigare i veckan, men den här svagt gula Dapnen var något nytt.

På eftermiddagen sänkte sig molnen ner mot dalen som det ofta gör i bergstrakter.

Nu återstod bara att packa in sig i bilen och ta in på ett hotell i närheten av flygplatsen. Det blev ”Hotel Mora” och det passade ju bra så här på midsommarafton.

Nu sitter jag hemma och längtar tillbaks till de Turkiska bergen, och kanske blir det en tur dit redan nästa år.

Med dolmus upp i bergen

2011-07-03T09:48:00.004+02:00

I Aider hade vi tagit in på ett av de finare hotellen efter som vi ville ha bra rum, god mat och hjälp med val av vandringssträckor. Rummen var väll hyfsade men små. Vår dusch fungerade inte så vi fick ligga på golvet och göra akrobatiska övningar samtidigt som vi tvättade oss. Maten såg mycket läcker ut men smakade i stort sett ingenting. Och hjälp med vandringar var svårt att få om man inte köpte hotellets egna guidade turer. Men vi lyckades ändå få fatt på en dolmus (minibuss) som skulle ta oss upp till Kavron som ligger i en dal med snökläddat toppar runt om.

Vägen upp var fruktansvärt skumpig och vi skulle behövt njurbälten. Men utsikten var fin när vi körde genom fält med guldazalea.

Uppe i dalen mötte oss fält med en tät och intressant flora.

Vattnet strömmade ner efter bergssidorna

Efter många timmars vandring var vi tillbaks vid jaylan där dolmusen skulle ta oss tillbaks till hotellet

Innan nedstigningen han vi med en fika i jaylans enkla fik

Ayder

2011-07-01T22:59:00.002+02:00

Våra sista semesterdagar tillbringade vi i Ayder som är en liten semesterby som ligger högt upp i bergen i kanten av ett naturreservat.

Vägen upp till byn från Svartahavskusten är en mycket vacker väg. Över allt strömmar vatten i åar, bäckar och vattenfall.

På bergssluttningarna växer plympspirea.

Och bikupor står utställda på de mest omöjliga ställen bara för att björnarna inte ska komma åt kuporna.

Uppe i Aydet möttes vi av många turister och alla var Turkar.

Ovanför byn såg vi några ängar med enkla små hus. Det fick bli målet för dagens korta vandring.

Efter som vi inte hade någon bra karta gick vi naturligt vis fel.

Men det gjorde absolut ingenting alls. För vi kom på en stig som gick genom helt fantastisk vacker terräng.

Vattnet porlade fram efter de branta sluttningarna och växterna frodades något enormt.

Rododendronen blommade med ljust lila till riktigt mörkt lila blommor.

En omväg till Artvin

2011-06-30T21:27:00.006+02:00

Nu var det dags att köra till de riktigt fuktiga sluttningarna på norrsidan om bergskedjan. Men på vägen dit gjorde vi en avstickare åt söder till betydligt torrare regioner

Vårt sydligaste mål var de spektakulära bergsformationerna norr om Pasinler

På vägen dit gjorde vi ett stopp i Narman för att handla lite lunch. Antagligen var vi de enda utlänningar som besökt staden på mycket länge. Invånarna betraktade oss med stora ögon. Och den här lilla flickan ville väldigt gärna fotografera oss med sin mobil. Och visst fick hon det för då kunde ju hon inte säga något om att vi fotograferade henne.

Bergen i den här trakten var höga men väldigt mjuka och odramatiska.

Dikena och ängarna var fyllda av vackra blommor

Den här orkidén var enormt kraftigt och växte i ett lerigt och fuktigt dike

På vägen mot Artvin fick vi stanna för ett vägbygge högt över nuvarande väg. Ännu en dal som kommer att försvinna under vattenytan när dammbygget är färdig.

När vi kom in i nästa dal var det samma sak där. Man förstår ju att Turkiet behöver El men man gråter samtidigt över all natur som ödeläggs.

Tekkale

2011-06-29T17:58:00.005+02:00

Efter en natts vila på Greenpeace Hotel i Yusufeli gick vi för att äta frukost. Hotellägaren visste allt om omgivningarna och rekommenderade en dal 7 km österut till Tekkale. Därefter så skulle vi kunna köra 7 km upp på berget.

Vi gjorde ett kort stopp vid den en välbevarad klosterruin

När vi nått så långt vägen tillät oss att köra började vi utforska omgivningarna

På ängarna ovanför vägen växte mängder med vackra växter

Tusentals orkidéer växte i en matta av daggkåpa. Vackrare kan det inte bli.

När vi nått klipporna fullspäckade med saxifragor så var det dags för en paus

Yailan på toppen fick bli våran vändpunkt

Från Trabzon till Yusufeli

2011-06-28T22:46:00.004+02:00

Planen var att vi skulle ta hyrbilen och köra en bit redan på kvällen när vi fått vår hyrbil på flygplatsen. Men efter som hyrbilsfirman missade att leverera bilen så var vi flera mil och timmar försenade när vi kom iväg. Därför blev det korta och snabba stopp efter vägen.

Första stoppet blev strax efter vi lämnat kustvägen och var på väg mot Ispir. Vägkanten var full av orkidéer och andra godsaker

Nästa stop blev vid en yayla som ligger 2600 möh. En yayla är ett sommarbete där det ofta finns flera enkla stenhus

Här hittade vi en enormt stor Gentiana verna

Och en mycket annat vackert

Primulor växte i hundratal där det var som fuktigast

Dapnen spred en väldoft över blomsterängen

Här fanns också orkidéer i överflöd

Efter stoppet åkte vi vidare till Ispir för att se om där fanns några hotellrum. Men vi tyckte inte staden såg tillräckligt rolig ut så vi åkte vidare mot Yusufeli. Enligt kartan skulle det bara ta 1,5 timmar. Men hela dalen vi åkte genom var en stor byggarbetsplats med sönder körda vägar, så det tog rätt så mycket längre tid. Dalen ska bli en enormt stor kraftverksdamm så vägarna flyttas långt upp på bergssidorna

Nästa gång vi kommer till dalen så finns nog inte alla dessa vackra risodlingar kvar

En vecka i nordöstra Turkiet

2011-06-28T10:02:00.003+02:00

Nu har det varit tyst på bloggen alldeles för länge så nu kör jag igång igen. Jag kan ju berätta om vår fantastiska resa.

Vi valde att åka till området mellan Trabzon, Erzerum och Artvin. Här sluttar de höga bergen brant ner mot Svartahavet. Bergkedjans norra sida blir aldrig uttorkat. Regnet tar aldrig mer än några dagars semester. Naturen liknar mer den på Azorerna än den i södra Turkiet. Man är rätt ensam som utlandsturist och lokalbefolkningen betraktar en med stor nyfikenhet.

Närmast havet odlas te på de branta sluttningarna

Människorna är otroligt trevliga, hjälpsamma och gästfria

Bergen är fantastiskt vackra med snöklädda toppar, porlande vatten och artrika blomsterängar

För de som gillar vedartade växter finns mycket att se, som sluttningar av rododendron och azalea eller väldoftande Dapne

Botanbilder med förhinder

2011-06-02T22:30:00.005+02:00

I tisdags var Christina och jag i GBG-Botan och tittade på alla vackra växter. Jag hade tänkt dela med mig av mina bilder redan på tisdag kväll. Men jag bara orkade inte. Och på onsdagen orkade jag ingenting. Så jag tog en tur till Akuten. När sjuksökerskan kopplat upp mig EKG-apparaten så kom det ut en lustig kurva. Det var spikar hit och dit utan någon som helst ordning. Därefter så pumpade de i mig ett medel som sänkte pulsen och rätt som det var gick hjärtat som de skulle igen. Nu har jag vilat ut och börjar få tillbaks orken så då är det väll hög tid att ni också ska få se några av skönheterna.

Cypripedium yatabeanum

Cypripedium flavum

Cypripedium × Guttatum × Yatabeanum

Primula reidii, doftviva

Epimedium brachyrrhizum

Adonis brevistyla, syn, Adonis davidii. Blåadonis

Primula polyneura

Iris missouriensis, Indianiris

Iris aphylla. Skomakariris

Anemone fasciculata. Syn. Anemone narcissiflora

Lathyrus aureus

Campanula abietina

Iris graminea. gräsiris

Crepis aurea, Gullfibbla

Lewisia rediviva

Clematis fremontii

Nu blommar det fint i trädgården

2011-05-23T21:02:00.004+02:00

Iris lactea

Enkianthus campanulatus "Hollandia"

Enkianthus campanulatus "Red Bells"

Iris (Pumila-Gruppen) 'Orange Caper'

Iris vareiegata

Iris (Pumila-Gruppen) 'Green Spot'

Trollius × cultorum 'Alabaster'

Juvelerna står på rad

2011-04-27T10:54:00.003+02:00

Våren är underbar med allt spännande som händer i trädgården. Degens tidiga trädgårdsrunda bjöd på dessa skönheter.

Ranunculus parnassifolius

Ranunculus ficaria, svalört

Fritillaria pinardii "Ole Sonderhouse"

Corydalis solida subsp. solida "White Knight"

Vårens små skönheter

2011-04-25T08:24:00.003+02:00

Nu har ju meteorologerna bestämt att det är sommar här närmast kusten. Men i min trädgård är det våren som blommar. Än så länge är de mest små skönheter.

Anemonsmyckeblomma, Callianthemum anemonoides

Fransklocka. Shortia uniflora var. Princeps eller om den ska heta Shortia uniflora var. kantoensis

Kreta dag 7

2011-04-12T17:18:00.006+02:00

Semesterveckans sista vandring gick efter en bäck omsluten av vackra berg. Vi startade i Polyrinia och vände och gick tillbaks när vi nästan var framme i Sirikari.

Den första biten kantades av stängsel gjort av armeringsmatta. Antagligen skulle de passa fint som rådjur och älgstaket här hemma i Sverige.

Men mest bestod vandringen av porlande vatten och vackra vyer

Och en del växter att fotografera

Man blir inte så värst upphetsad av en gul oxalis

Men får man se en fylld blomma mitt ibland de enkelblommande stiger upphetsningen. Fast upphetsningen sjunk när vi sett miljontals av fyllda blommor lite längre fram på stigen.

Cyclamen av alla de sorter växte längst bäcken. Några med pyttesmå blad och andra med gigantiska blad.

Orchis sp.

Orchis sp.?

Ophrys sp.

Vår hyrbil som tagit oss till många vackra platsen.

Nu återstod bara hemresan till Sverige med jobb och slit och kanske lite vår.

Kreta dag 6

2011-04-11T20:56:00.003+02:00

Vi bestämde att vi skulle ta en lätt promenad. Så vi åkte till Gramvousa halvön. Stigningen blev nog bara 150 meter. Men längden blev mycket lång. Veckans längsta vandring. Det var ine floran som lockade i första hand utan den turkosstranden.

Ormos, den turkostranden är en stor turistattraktion och det märktes för vi var sammanlagt 8 personer vid stranden samtidigt. Om tre månader så är det nog flera tusen som dagligen besöker stranden. Jag hoppas att de fraktar bort alla oljeklumpar innan dess. Och vattnet var faktiskt riktigt badbart, minst 18 grader tror jag.

Efter vägen såg jag denna skönhet. Mandragoran är en eftertraktad växt bland häxorna.

En annan skönhet som ville vara med på bild

Denna lilla växt knäböjer jag alltid för. Tyvärr så har jag ingen aning om vad det är för något.

Och Arisarum vulgare vänder som vanligt bort ansiktet

Adonis microcarpa, ett vackert vägkantogräs

En riktigt låga Ornithogalum. Kan det vara Ornithogalum atticum?

Trots att vi gick i över två timmar till starnden såg vi inte en enda Gynandriris monophylla.

På tillbakavägen såg vi flera hundra

Kreta dag 5

2011-04-10T19:43:00.005+02:00

Dagens vandring gick till Kallergi Refuge. Det var meningen att vi skulle ligga över en natt på refugion men den var igenbommad trots att det stod på deras hemsida att den skulle ha öppet från den 1 april. Men så här i efterhand så tycker jag att det blev mycket bra ändå. Vi han gott med uppstigningen till refugion och undersöka omridet där.

På en vybild ser man inta vad som döljer sig på marken

Den var översållad med Krokus

Crocus sieberi ssp. sieberi fick vi se i många olika färgvariationer

Crocus sieberi ssp. sieberi

En Anemone hortensis ssp. Heldreichii med väldigt många kronblad.

Inne i buskarna växte Chinodoxa

Efter att vi undersökt floran upp i bergen så var det dags att ta itu med de vi missat på Omalos platån. I vägkanterna växte en hög Ranunculus med riktigt stora blommor.

Tulipa bakeri hade precis börjat blomma. Tyvärr så var det svårt att få några vybilder för tulpanfälten var inhägnade med höga staket. Och det var väll tur det för annars hade det bara blivet getmat.

Strax innan solen gick ner nådde vi fram till Kolimbari där vi tog in på ett skitigt hotell

Kreta dag 4

2011-04-10T09:46:00.004+02:00

Efter att ha varit några dagar på sydöst sidan av White Mountains var det dags att förflytta sig till västsidan. Fågelvägen är det inte alls så långt men med bil är det ca fem gånger längre.

När vi hade passerat Imbros gjorde vi en avstickare till radarstationen på Akones. Snabbt och lätt tog vi oss upp till ca: 1200 möh.

Här uppe växte en del rara växter bl.a. denna vackra Hermodactylus.

Nästa stopp med blev på nordvästsidan av White Mountains när vi såg stora bestånd av Dapne sericea.

När vi ändå hade stannat bilen fotograferade jag några andra vägkantsväxter. Denna ljunglika växt var drygt metern hög och så full av blommor att inga blad syntes.

Tragopogon porrifolius

Rosa form av Anemone hortensis ssp. heldreichii

Vårt mål för dagen var Omalos platån

Här hittade Anemone coronaria

Ofta i bestånd på flera hundra kvadratmeter

Efter som det var några soltimmar kvar åkte vi till Samariaravinen.

Men vi gick inte ner i ravinen utan uppåt efter E4:an på södra sidan. Där hittade vi underbara krokusar. Men mer om det i nästa inlägg.

Kreta dag 3

2011-04-09T19:12:00.004+02:00

Målet för dagen var en vandring på E4 leden från Askifou upp till Tavri refugeon. Blåsten och regnet gjorda att vi bara stod ut i 15 minuter innan vi ändrade våra planer. Åt söder kunde vi se solen skina så vi åkte ner till kusten igen och letade upp mynningen på Imbros ravinen.

I den djupa klyftan kom inte någon vind åt oss.

Där växte Asphodeline lutea. Den växte inte bara där utan precise överallt.

På marken växte mattor av denna vackra lilla växt som jag tror är en Silene colorata.

På ravinens väggar hängde stora kuddar av Linum arboreum

Erodium gruinum, den är väldigt snygg den också.

Arisarum vulgare såg vi bara en planta av. Men senare under resan fick vi se den många gånger.

Cyclamen creticum hade jag sett fram mot att stöta på. Men det blev en liten besvikelse. Blommorna satt väldigt glest och bjöd inte på något överdåd precis.

Kreta dag 2

2011-04-08T23:38:00.002+02:00

Vi startade dagen med en kopp kaffe och nybakt bröd. Sen körde vi upp på slingrande serpentinvägar till byn Anapolis. Där uppe mötte oss en odlingsplatå med miljontals olivträd och massor med vägar. Efter några felnavigeringar hittade vi vår startpunkt för dagens vandring. Efter en kvart insåg vi att det var en rätt tråkig led vi valt, så vi beslöt att ta en genväg upp för branten. Efter som vi hade GPS som registrerade vårt spår så var det inge större risk att vi skulle gå vilse.

Terrängen var brant och stening och inte såg vi så många intressanta växter. Men vi hittade massor med vackra stubbar.

Efter tre timmars vandring var vi tillbaks vid bilen. Och det var ju alldeles för tidigt att åka hem till hotellet. Så vi åkte lite västerut och botaniserade lite vid Aradena. Utsikten från bron över ravinen är magnifik.

Aradena är en gammal ruinstad. Och jag trodde jag var immun mot gamla ruinstäder. Men den var något särdeles vackert. Kanske var det för ljuset eller så var det för vegetationen.

Dracunculus vulgaris växer i överflöd bland ruinerna. Den växer faktiskt i överflöd på hela syd och östsidan av White Mountains

Efter ruinstaden körde vi till vägens ände. Då hamnade vi i Aghios Ioannis. Hela byn var täckt av Gynandriris sisyrinchium.

Vi såg också många vackra orkidéer.

Kreta dag 1

2011-04-08T08:53:00.003+02:00

Att jag skulle få komma till Kreta och möta våren hade jag inte en aning om för några veckor sedan. Men har man en underbar fru som ger bort fina födelsedagspresenter så kan allt hända.

Foto: Christina Fryle

Efter att vi hämtat ut en minst sagt skamfilad Toyota på Chanias flygplats så gav vi oss iväg tvärs över ön. Och överallt blommade träd, buskar och örter.

Vi beslutade oss för att försöka hitta någon stans att bo i Hora Sfakion som är en liten trevlig och typisk Grekisk by.

Hotell fanns det många men knappt inga var öppna. Men vi lyckades hitta ett med fantastisk utsikt över havet, hamnen och bergen.

Att vi valde den orten beror enbart på att den ligger mycket bra till om man vill utforska de sydliga och östliga delarna av White Mountains. Den utforskningen kommer jag att berätta om i kommande blogginlägg.

En bra förmiddag

2011-03-23T15:11:00.004+01:00

På förmiddagen var jag hos Embla. Det är alltid lika roligt att träffa henne.

Embla blir extra glad om hon får något gott till fika

Hon har det rätt fint Embla som har en pappa som är hemma hela dagen

Emblas mamma måste ta hand om växterna på dagen

Embla har ett gigantiskt papper att rita på. Och vi hjälper henne gärna med små teckningar.

Snart är det påsk så Embla har fått en kyckling

Men bäst är ändå att få en röd traktor

Emblas pappa är hundtokig men mest då i Bob Hund

Är våren här?

2011-03-22T10:58:00.004+01:00

Det verkar som om det är en fin vår på väg. Jag har i alla fall set tydliga tecken i trädgården idag.

Adonisen blommar

De första krokusarna har öppnat sig

Och jag har sått mistel för första gången i mitt liv. Det var ett kletigt jobb. Tack Johan Orre för fröna.

Bot(an) för min längtan

2011-03-17T22:45:00.004+01:00

I dag på morgonen drabbades jag av en outhärdlig längtan efter våren. Så jag satte mig i bilen och åkte till Göteborgs Botaniska Trädgård. Där fann jag bot.

Crocus nerimaniae

Colchicum luteum × kesselringii

Colchicum kurdicum

Colchicum szovitsii, snöljusblomma, från Turkiet

Crocus reticulatus, aariegerad från Caucasus

Crocus biflorus ssp. isauricus, från Turkiet

Crocus carpetanus 'Albus' från Portugal

Crocus cyprius

Crocus biflorus "stridii"

Colchicum szovitsii, snöljusblomma från Turkiet

Tillbaks till Kuala Lumpur

2011-03-13T20:44:00.005+01:00

Efter tiden på ön var det åter dags för några dagar i Kuala Lumpur. En sak som var bestämt var att vi skulle shoppa innan vi åkte hem till vintern igen. Elektronik var inte någon ide att handla för det kunde vi köpa lika billigt i Sverige. Men kläder och tyger var däremot mycket billigt. Så vi besökte många Indiska varuhus och fyllde upp packningen med textilier. Nu gick inte all tid åt i affärer och på marknader. Vi han också studera storstadens djurliv. Och visst är det imponerande.

Den långa vandringen

2011-03-13T08:30:00.005+01:00

Sista heldagen på Tioman beslutade vi oss för att gå tvärs över ön. Stigen över ön är 7 km lång.Efter att vi gissningsvis gått tre kilometer så hade vi inte hittat början på stigen. Men jag hade i alla fall träffat på en liten ödla som ville vara med på bild.

Efter 20 minuters letande hittade vi moskén där stigen skulle börja

180 grader vridning mot söder och där börjar stigen. Sen gick det uppför. Det blev en härligt plågsam uppstigning och kameran blev inte använd så många gånger för jag skakade rätt rejält av utmattning.

Men man måste ju ta paus ibland och då träffade jag på denna stackars krabat

Och en vacker liten slända

Där solen kom åt fanns det lite blommor

Äntligen börjar det gå nedför i bekväm lutning på öns bredaste väg

Efter vägen såg vi gummiträd.

Ett sällskap som skördade bambu

Äntligen nådde vi Jura. Där vi snabbt fick av oss kläderna och svalkade oss i det klara vattnen. Vi blev båda överförtjusta i den långa och fantastiskt vackra stranden. Kommer jag någon gång tillbaks till Tioman så ska jag bo här några dagar. Efter en god lunch var det hög tid att vända om.

Från detta håll var det lätt att gå upp till krönet på ön. Stigningen var säkert fördelad på tre gånger så lång väg. Innan nerstigningen var det dags att sätta sig en stund och fylla på vätskeförrådet. Och som vanligt spanade aporna på en när man stoppade något i munnen.

Nedstigningen gick som en dans. Och vi blev glatt välkomnade av en koloni vackert vita fåglar. Nu återstod bara den plana sträckan till stugan på Bamboo Hill.

Trötta och lyckliga var vi åter på Air Batang där en slö katt som fick namnet Hitler lojt tittade på oss

Koraller

2011-03-12T08:16:00.006+01:00

Nu när vi var på Malaysias östkust skulle vi självklart uppsöka korallreven. På restaurangen vi oftast åt på finns en grillkock som är en stor mästare på att grilla fisk. Lika engagerat som hans fiskgrillning är hans försäljning av snorkelturer till korallreven. Varje gång han såg oss så försökte han kränga en snorkeltur. Men vi hade inte bråttom. Vi skulle ju stanna många dagar på ön. Dessutom så hade vi upptäckt att det fanns fantastiska koraller nedan för vår stuga. Men till slut blev båtturen till korallreven av. På morgonen samlades vi fem personer nedanför restaurangen. Det visade sig att alla var boende på Bamboo Hill. Rätt som det var kom båten uppkörandes på stranden. Killen som körde båten var den muskulöse och trevlige killen som dukade av borden på fiskerestaurangen. Synd att en så snygg kille saknar fyra framtänder. Tänder har man nog inte råd att ersätta i Malaysia, för det är vanligare med munnar som saknar tänder än kompletta munnar. Vi steg i den pyttelilla båten och gav oss ut i de stora vågorna. Tyvärr hade vi valt en väldigt blåsig dag. Men till min förvåning kapsejsade vi inte en enda gång. Sen bar det av till korallerna.

En promenad längst stranden

2011-03-11T11:05:00.005+01:00

Första morgonen på Tioman Island gjorde jag en upptäcktsfärd längst Air Batang

Stranden var full av vackra blommor som trillat ner från träden under natten

Över mitt huvud svävade kokosnötter i alla möjliga och omöjliga färger

Andra träd hade blommorna kvar

Några träd var översållade med färgsprakande blommor

Aporna satt på grenverken och gjorde sin morgontoalett

Att det skulle finnas väg ända ut till norra änden av stranden hade jag läst i guideboken. Men att vägen var för smal för bilar och att om man skulle till nästa strand så måste man gå i massor med trappor stod det inget om.

På dykställena var det full aktivitet inför dagens dykningar. Nybörjarna fick nöja sig med basängdykning.

Helt isolerad behövde man inte vara. Flera ställen erbjöd internetuppkopplade datorer.

På den så kallade vägen lekte barnen glatt utan större bekymmer om trafiken

Andra barn jobbade hårt med att ställa ordning stranden inför dagens badande

När jag kom till andra ändan av stranden var det dags att vända om

Till Tioman Island

2011-03-09T16:04:00.004+01:00

På färjan över till ön träffade vi en glad och pratsam fiskehandlare. Vi talade om att vi tänkte stiga av på Salang Beach för att vi hade läst att det var en backpackers strand. Då fick vi reda på att förhållandena där hade ändrat sig mycket de senaste åren och hade vi inget boende förbokat så var det stor risk att vi blev utan boende. Fiskhandlaren tyckte vi skulle bo på Air Batang som oftast kallas ABC. Har fans gott om boende allt från riktigt ruffiga ställen till riktigt välutrustade stugor. Och härifrån skulle vi ha lätt att ta oss till andra ställen på ön.

När vi steg av färjan så såg vi att staranden var riktigt full av vassa småstenar. Men jag hade sett bilder från norra delen av stranden och här var det stora sten och bärgigt. Så vi bestämde att vi går så långt norr ut som möjligt och börjar leta boende. Och ju längre vi gick desto finare blev stugorna. Vi såg några stugor som var låg lite högre än de övriga men ändå alldeles vid vattnet. När vi hade tio meter kvar till stugorna gjorde jag en omkörning av ett par som såg ut att leta efter boende. Så jag stod nu först i kö till en fin stuga på Bamboo Hill. Receptionistkillen erbjud oss stugan som låg högst upp med bäst utsikt. Det omkörda paret fick andra delen av stugan. Jag frågade om stugorna hade AC och varmvatten. Men de hade de inte. En fläkt i taket fungerande toalett och rinnande vatten kunde han erbjuda. Vi följde med upp och tittade på stugan. Och jag insåg att så här vackert har jag nog aldrig bott förut. För 150 kr natten kan man klara sig utan lyx.

I fem dagar upplevde vi soluppgångar och solnedgångar från den perfekt belägna altanen.

Nedan för stugorna var det en smal bit av stranden som var perfekt till bad. Och efter man badat i det salta vattnen kunde man doppa sig i bäcken med det friska och kristallklara vattnen.

Vid ebb kryllade stranden av lustiga små djur

Varanen kilade fram och tillbaks mellan stugorna

På morgonen tittade aporna till oss. De djärvaste satte sig på räcket och hoppades på att vi skulle få lite kaffebröd över efter morgonkaffet.

Från djungeln till paradisön

2011-03-08T16:27:00.005+01:00

Nu hade vi upplevt djungeln. Vårt nästa mål var havet och korallerna. Vi startade tidigt på morgonen med en busstur i en buss som visserligen gick framåt, men det var inte mer.

Vi fick se många oljepalmer, säkert några miljarder.

Efter några timmar var vi i Jerantut. Där stod en taxi som gärna skjutsas oss till kusten. Men vi hade inte bråttom så vi inväntade nästa buss.

Väntetiden utnyttjade vi till att äta jättegod mat.

Insändarsidorna måste ju också läsas. Och det förvånade mig att abortförespråkarna fick så stort utrymme i ett muslimskt land. Mina fördomar gör sig ständigt påminda.

Innan vi tog itu med nästa sträcka så besökte vi restaurangens flotta toalett. Man vill ju inte sitta och vara nödig på en buss.

När vi väl kom fram till Mersing där vi skulle tillbringa natten så var chauffören snäll nog att släppa av oss mitt i centrum trots att busstorget låg en bit bort.

Efter en god natts sömn på ett mycket billigt och bra hotell så gick vi ut för fotografera längst floden.

Tur att vi inte lika djupa rännstenar i Sverige. Då skull vårdkostnaderna va betydligt högre.

Innan färjan ut till paradisön gick passade vi på att äta frukost. Och vissa frukostar är vackrare än andra.

Två dagars djungelliv

2011-03-05T11:50:00.005+01:00

Djungeln väntade på oss och vi hade våra föreställningar om hur det skulle vara där ute. Första dagen avverkade vi området närmast Taman Negaras parkkontor. Och det var det många som gjorde för här var stigarna breda och slitna och man mötte hela tiden folk som var ute och strosade i finskorna.

Självklart skulle vi ta en promenad bland trädtopparna på den en kilometer långa gångbron. Vi hade ju hört att där uppe skulle blommorna blomma. Men det var en bluff för vi såg ingen blomma på närmare än 10 meter.

Djungeln är fylld av växter och tät men långt ifrån så tät som jag väntade mig. Min farfars tomt vid Viskans kant var betydligt tätare och mörkare. Men där fanns inga riktiga lianer, dom fick vi tillverka själva.

Mest är det sådana växter som vi kallar krukväxter och träd förstås.

De blommande växterna var mycket sällsynta.

Andra dagen visste vi inte riktigt vad vi skulle göra men vi tog oss ner till floden och strosade runt bland restaurangpråmarna och läste på plakat. När vi stod där så kom det en kille och beställde en båt som skulle släppa av honom 9,1 kilometer upp för floden. Så vi hakade på och följde med. Nu var ju det lågvatten vid 9,1 kilometer så han släppte av oss vid 11,5 km. Jag insåg att det vill till att gå rätt och fort om vi ska komma hem innan det börjar skymma. Men en av lederna tillbaks var avstängd och det var naturligtvis den korta. Så vi fick gå ännu fortare 14 kilometer. Och det är jobbigt i den temperaturen och luftfuktigheten.

På vägen såg vi en del djur. Och myrorna är lika många där som i Svenska skogar. Fast några är betydligt större.

Tusenfotingarna är jättestora.

Vi hörde ju apor och fåglar hela tiden men vi såg sällan några. Men en fågel med roliga tofsar på stjärten lyckades jag fånga med kameran.

Trötta och utmattade kom vi tillbaks till utgångspunkten. Då var det underbart att bada i floden och det var det många andra som också tyckte.

I byn satt vi och väntade på att vi skulle bli hämtade av hotellets chaufför. Väntetiden kan vara trevligt om man har en kamera i hand och villiga modeller.

Kuala Lumpur – Taman Negara

2011-03-03T09:23:00.004+01:00

En riktig djungel har alltid lockat mig. Det är ju något jag bara sett på TV. Men nu var det dags att inta djungeln IRL. Fast de låg ju en bit bort så det krävdes transport. Vi läste i guidebok att man kunde köpa bussresor med moderna bekväma bussar hos de lokala resebolagen. Så vi satsade några kronor extra och beställde resan hos dem som var dyrast och verkade vara bäst. Vi bestämde på telefon vad de skulle plocka upp oss och köra oss till bussen. Så vi startade morgonen med att ta taxi tre kilometer norr ut. Och visst kom det en minibuss och hämtade oss för att köra 4 kilometer söder ut till den stora bussen. Det hade nog varit smartare att vi börjat dagen med att ta taxi en kilometer söder ut. Efter lång väntan avgick den moderna bussen mot Kuala Tembeling. Så värst modern var nog inte bussen, den lyckades aldrig komma upp över 40 km/h i uppförsbackarna. Efter många timmar var vi framme där vi skulle byta färdmedel till båt. Där blev det också lång väntan som vi utnyttjade till att ordna alla tillstånd skaffa boende och ära lunc.

Till slut kom båtarna som skulle ta oss tre timmar upp för floden.

Båten hade en besättningsman som både var kapten, styrman och maskinist.

Tre timmar på en flodbåt är en lång och härlig upplevelse. Jag hade satt på teleobjektivet och dokumenterade allt som hände på floden. Tydligen finns det mycket fisk för överallt satt sportfiskare.

Och vattenbufflarna hade det riktigt mysigt i det ljumma vattnet.

Men tre timmar är långt och jag kan ju inte fylla minneskortet med suddiga bilder på vattenbufflar och sportfiskare. Så de fyra flickorna i sätena framför mig fick bli mina fotomodeller.

Fast det var bara en av dem som satt vänd bakåt den mesta tiden. Hon hade ett härligt minspel som var kul att fotografera.

Sen blev det lite detaljbilder på de som inte hade vett på att vända sig om.

Jag var inte ensam om att fotografera utan allas kameror var framme för att föreviga denna sköna färd.

Framme i Kuala Tahan väntade en stuga på oss där vi fick en natts skön sömn innan morgondagens äventyr.

Ett mångkulturellt land

2011-03-01T15:56:00.003+01:00

Svergedemokraterna må tycka va de vill om att blanda kulturer men jag tycker det är mycket givande. Malaysia verkar vara ett exempel på att det fungerar alldeles utmärkt. Där bor, jobbar och studerar många olika befolkningsgrupper och olika religioner sida vid sida.

Islam är deras stadsreligjon trots att bara hälften av befolkningen är muslimer. Många av kvinnorna bär slöja men det verkar inte som om de är så verst hårt hållna av religjonen. Man ser ofta tonårsflickor hålla pojkar i hand. Och i arbetsliver verkar de delta fullt ut. Jag såg både väktare lastbilschaufförer och piloter i slöja

Ytterst få heltäckta kvinnor träffade jag på. Men några såg jag och de var alla turister från andra Islamska länder.

Drygt hälften av invånare är malajer

Ungefär 30% är kineser

Indier är ca: 10%

Så finns det också en liten del som tillhör ursprungsbefolkningen

Det som förvånade mig mest var deras engelskakunskaper. Nästan alla pratar engelska, unga som gamla. Men så går alla i skolan också. Och vackra skoluniformer har de. De muslimska flickorna har en som döljer håret men i samma färger som de övriga eleverna på skolan.

Landet av mat

2011-02-28T20:09:00.003+01:00

Nu börjar vardagen igen efter två härliga veckors semester i Malaysia. När man reser till ett främmande land för första gången så vet man inte så noga vad man ska få för intryck. Så här efteråt så har jag bildat mig en uppfattning om människorna och kulturen och den är genomgående positiv. För mig har Malaysia blivit landet ”Landet av mat”

Är man i en stad eller by behöver man bar göra en piruett så upptäcker man flera ställen där det säljs färdiglagad mat

Nästan all mat säljs på gatan eller i mathallar där det finns flera försäljare med olika slags mat. Indisk, Kinesisk, Malayisk och Thailändsk mat. Oftast kan man handla av flera olika försäljare och betala i en kassa. Mycket praktiskt

Fisk och skaldjur av alla de sorter är basmat och himmelskt gott

Kyckling serveras tillagad på alla möjliga och omöjliga sätt

Frukt och grönsaker är däremot inte helt lätt att få tag på om man kommer utanför de större städerna. Men i Kuala Lumpur finns det gott om allt och priset är löjligt lågt. En rejäl lunch kostar sällan mer än 25 kronor

En delikatess vi nästan höll på att missa var det friterade brödet som är alldeles lagom sött

Te med söt kondenserad mjölk är en populär dryck och det blev även min favoritdryck

Men vem som ska äta dessa rostade koskånkar vet jag inte. Jag provar det mesta men här någon stans går gränsen

Bark till mitt bröd

2011-02-08T22:52:00.002+01:00

Jag tänker inte baka barkbröd om ni trodde det. Men jag är rätt förtjust i bark. Den kan vara otroligt vacker som på en eukalyptus. Den är också en stor tillgång på massafabriken där jag jobbar.

Vi flisar ner rätt många stockar varje dag på bruket. Innan vi flisar så klär vi av stockarna all bark.

Barken är en fin biprodukt som ger klirr i kassan när den omvandlas till grön energi i form av elektricitet eller fjärrvärme.

Fast den är en besvärlig produkt att frakta. Här slår vi våra kloka huvuden ihop för att komma på varför vi inte får igenom tillräcklig mängd genom skruven.

När problemet är löst så är det bara att sätta sig vid skärmen och köra igång anläggningen och inkomsterna flödar in igen.

Embla på besök

2011-02-04T19:02:00.006+01:00

I dag kom Embla med familj på besök. Det är alltid lila roligt att träffa denna underbart glada och spralliga tjej.

Det ska naturligtvis firas med tårta

Det är väll bara att hugga i då

Man måste leka också

Och utforska farfars kökslådor

Här finns visst en hel påse med underliga figurer

Ett stort tack för filmen. Den gjorde mig mycket glad

En tur till centrum

2011-02-03T13:06:00.004+01:00

I dag tänkte jag på miljön. Därför fick bilen stanna hemma och jag promenerade till centrum för att handla.

Jag gillar att gräva stora hål men de finns de som gillar ännu större hål upptäckte jag på vägen till centrum

Detta rysligt fula hus är det första huset man ser av centrum om man kommer dit från öster. Skärp er Varbergs byggmästare.

När jag gick över torget passerade jag denna inrättning. Jag lyckades gå förbi utan att spendera en endaste krona.

Första orsaken till mitt besök i centrum. Nu är mitt glasögonförråd 4 par rikare.

Grisar är alltid söta

I Gallerian var det torrt och varmt

Denna vackra varelse försökte jag konversera. Men det hade jag inget för, hon bara teg och tittade bort.

Andra orsaken till mitt besök i centrum. Man vill ju inte ha Denguefeber

När jag kom hem väntade två kycklingfiléer på mig

En helt vanlig promenad

2011-02-02T18:13:00.004+01:00

Nu är vädret för hemskt och regnigt. Men jag upptäckte en sak idag på min och Christinas promenad. Ljuset är på väg tillbaks.

Den första vi träffade på var min granne Jacki

Sen tog vi ett varv runt vårt gigantiska sjukhus som försvann i dimman

Trots de hemska vädret träffade vi på några andra flanörer

Christina har dubbade skor så hon klarade isfläckarna fint medan jag mer betedde mig som Bambi

Det var nästan så jag längtade in igen när vi passerade ombonade och upplysta fönster

En och annan cyklist trotsade isfläckar och regn. De var väll tvungna för att ta sig hem från jobbet

Och inga pengar hade vi med oss, så det blev inget gott från Willy:s

På Västkustvägen körde de som var kloka nog att inte cykla till jobbet

Nästan hemma! Fast nedre Handelsgatan räknas liksom inte

Hemma är man först när man kommer till övre Handelsgatan

Funktionärer bestämmer riktningen

2011-01-29T11:24:00.002+01:00

Idag sitter jag och försöker lägga upp en mötesplan. Vid mötet ska vi bygga upp något nytt och bättre än vi har idag. Tyvärr verkar det vara så inom föreningslivet att det byggs upp en fungerande organisation. Efter några år så har allt raserats och då är det dags att bygga upp igen.

Efter som vår trädgårdsförening har spritt ut sig flera mil åt alla håll de senaste åren så måste vi anpassa oss till helt nya förutsättningar. Hur vi ska göra det finns det nog helt olika åsikter om. Och det är bra med olika åsikter. Men när vi beslutat åt vilket håll vi ska gå så vill det till att alla går åt samma håll. Annars blir det pannkaka av alltihop.

Jag tror att det kommer att gå bra och att vi kommer att få bättre verksamhet och nöjdare medlemmar. Och blir det tvärt om så får vi skylla på att medlemmarna ha valt in fel funktionärer i föreningen.

Tack alla rosodlare

2011-01-28T10:39:00.003+01:00

Jag har inte en endaste en liten ros på min tomt. Egentligen gillar jag rosor men de har fått stå tillbaks för andra växter. Så har jag fått för mig att de kräver mycket underhåll för att de ska se fina ut. Då är det tur att det finns andra odlare som odlar sina rosor med stor kärlek. För jag vill ju inte vara utan den skönhet de bjuder på och så är det så fantastiskt roligt att fotografera dem.

Rosa Orange Ruffels

Rosa (Moderna Buskros-Gruppen) Jacqueline du Pré ('Harwanna')

Rosa 'H. C. Andersen'

Rosa (Floribunda-Gruppen) Trier 2000

Rosa 'Cherry Meidiland'

Mer Botan

2011-01-26T21:05:00.004+01:00

De senaste dagarna har jag visat växtbilder som jag tycker tillhöra mitt intresseområde.

Men det finns ju så mycket annat vackert. Och vackert är alltid roligt att fotografera.

Hippeastrum pardinum

Bulbophyllum echinolabium stack jag näsan i. Det skulle jag aldrig gjort.

Dendrochilum glumaceum

En stiksig kaktus

Dioscorea elephantipes skrovliga stam

Ännu mera taggar

Taggar på rad

En krullig

Vår under glas

2011-01-25T21:57:00.006+01:00

Här i Varberg har jag inte sett till någon vårblomning än. Men det är väll lite väl hårda krav att ställa i januari. Men räddningsplankan Göteborgs Botaniska Trädgård finns och lindrar min värsta abstinens. Där finns våren och i alla möjliga färger dessutom.

Primula

Arabis crypta

Narcissus papyraceus

Primula allionii

Narcissus romieuxii

Narcissus bulbocodium x triandrus

Narcissus cyclamineus

Narcissus cantabricus subsp. monophyllus

Narcissus confusus

Narcissus jacetanus

Leucojum tingitanum

Narcissus tazetta

Narcissus ? zaianicus

Cyclamen coum

Dionysior i överflöd

2011-01-25T09:47:00.005+01:00

Dagens sparsamma text kompenseras med fler bilder.

http://www.gotbot.se/kulturvast_templates/Kultur_ArticlePage.aspx?id=57238

Dionysia zetterlundii

Dionysia tapetodes

Dionysia janthina

Dionysia esfandiarii

Dionysia freitagii

Dionysia zschummelii

Dionysia afghanica-hybrid

Dionysia afghanica

Dionysia på Botan

2011-01-24T16:15:00.003+01:00

Dionysia var en stor religiös festival i antikens Aten till guden Dionysos ära??

Vad pratar dom om egentligen på Wikipedia?
För mig är Dionysia de fantastiskt vackra kuddväxterna som odlas i Göteborgs Botaniska Trädgård. Och idag tog jag mig dit och plåtade några av dem. Helst ska de ju ses IRL och de kan ni göra på söndag om ni vill. Kolla bara på länken här.

http://www.gotbot.se/kulturvast_templates/Kultur_ArticlePage.aspx?id=57238

Men några bilder kan jag bjuda på. En närbild för att ni ska se hur vackra blommorna är och några vybilder för att ni ska förstå överdådet.

I morgon blir det förhoppningsvis mer Dionysiabilder här på bloggen, om inget kommer emellan.

Kameran fick följa med

2011-01-19T23:21:00.003+01:00

Min nya kompaktakamera fick följa med till jobbet idag. Och jag har kommit fram till att jag gillar min SamsungEX1

Vad kommer alla växter ifrån?

2011-01-19T10:32:00.004+01:00

Som växtälskare så vill jag hela tiden prova nya växter för att hitta snyggare, härdigare, roligare växter. Och än hur jag kämpar på med mina försök att odla nya växter så tar aldrig växterna slut. Hela världen är full av människor som korsar och selekterar så att jag ska få något nytt och testa. Sen har vi en grupp människor som är ute i naturen och letar nya växter för att jag ska få växter att odla i min trädgård. Dessa samlare är mina stora idoler. Folk med mängder av bra internationella kontakter som åker ut i världen och kommer hem med fickorna sprängfyllda med frön.

På växtskyltar ser vi ofta kryptiska beteckningar som är svårtolkade????

Har man en lista med insamlingsexpeditioner så rätar frågetecknen ut sig. Och har man ingen lista så söker man på nätet.

Henrik Zetterlunds namn hittar vi i många expeditioner. Än är han aktiv och kommer säkert att se till så vi får många nya växter till våra trädgårdar.
Här planterar han en lök som Wendelbo en gång i tiden tog hem, medan Wendelbos barnbarn tittar på.

En annan person som har gjort mycket för oss växtälskare är Jimmy Person. Jimmy och hans fru Karin har vi mycket att tacka för.

Söka namn och hitta annat

2011-01-14T15:05:00.003+01:00

Att hitta rätt namn på alla växter man fotograferat är ett tidsödande jobb. Har man varit i en botanisk trädgård så finns där nästan alltid skyltar. Och även om namnen inte stämmer längre så har dom i alla fall hetat så förut. Då är det lätt att kolla i någon databas vad växten ska heta i dag. I trädgårdar som inte är skyltade blir det svårare. Förhoppningsvis kan man gissa sig till släktet. Men kan man inte de så vet man ju inte ens i vilken världsdel man ska börja leta. Förhoppningsvis så kan trädgårdsägaren hjälpa till, så det blir rätt.

Många av mina bilder är tagna i naturen och då får man hoppas på att någon mer kunnig person har varit där förut och dokumenterat sina fynd. Så nätsökningar är en stor del i arbetet med att hitta rätt namn. Men bara för att man hittar något som ser likadant ut så behöver det inte vara rätt växt. Och är det rätt växt på bilden så kan det vara fel namn. När jag söker så skriver jag in växtsläktet (om jag vet det) och platsen jag fotograferat den på. Då dyker en hel ny värld upp för mig i Googlefönstret. Jag har hittat mängder fantastiska bildsjter där jag blir sittande och drömmer mig bort.

Här är några >>

http://www.stridvall.se/la/galleries.php

http://www.greekmountainflora.info/

http://www.telefonica.net/web2/pereespinet/Index-Flors.htm

http://www.jansalpines.com/index.php?page_id=0&lang=en

Förberedelser och minnen

2011-01-12T15:14:00.001+01:00

Mycket händer, allt går fort och det är många trådar att hålla i. Men det får ju mig att trivas med livet så varför klaga.
På lördag kommer 80 personer till Varberg och deltar i en trädgårdsfest. Och jag känner det som om jag har ansvar för varenda en. Bokningar av hotell, lokaler och mat m.m. Allt måste klaffa. Och så ska Christina och jag hålla ett föredrag. Vi har kommit så långt att bilderna är valda och lagt i rätt ordning. Så nu återstår att öva in det så man inte står där och kippar som en fisk och inget vettigt kommer ur munnen.

När man väljer bland sina bilder så kommer så många minnen tillbaks. Minnen av människor man mött. Minnen av platser. Minnen av upplevelser. Och så längtar man tillbaks. Inte till den tiden men till vackra platser man besökt.

Så nu sitter jag här och längtar till:

Pyrenéernas porlande bäckar

Greklands milsvidda krokusfält

Turkiets blomrika berg och dalar

Ratade bilder

2011-01-09T22:25:00.002+01:00

Puh vad jobbigt det är att välja bilder till ett föredrag. Efter första sorteringen var det drygt 300 bilder till föredraget. Det går ju inte. Så nu håller Christina och jag på att sortera bort hälften. Om vi hamnar på 150 bilder till slut så får vi göra några bildsvep med minimalt prat. Det brukar funka.

För dålig

Dubblett på temat

För många tidlösor

För många från samma område

Inte så bra

Sent får den late brått

2011-01-06T22:49:00.002+01:00

Nu sitter jag här igen och fixar ett föredrag i sista stund. Jag har ju faktiskt inte varit lat den sista tiden utan slitit rätt hårt sedan mitten av november. Men det är ingen bra ursäkt för jag har ju vetat sen tidigt i våras att jobbet måste göras. Egentligen borde jag inte sitta och blogga nu men jag kan inte göra så mycket annat medan jag laddar upp bilderna till Dropbox. Fördelen med att ha dom där är att det blir mycket lättar för Christina och mig att samordna jobbet. Så i morgon blir det till att sortera bilderna i ordning, ut med några bilder och in med andra. Sen när vi har klart vilka bilder som ska användas då ska de optimeras och justeras.

Vad föredraget ska handla om?
Det kan ni se på bilderna här.

Höga berg

Djupa dalar

Stora växter

Små växter

Pyttesmå växter

Vill Du ha en get?

2011-01-05T13:41:00.002+01:00

Jag är en man som har det bra. Jag lever i ett överflöd. En liten del av jordens befolkning har det materiellt bättre ställt. Men de allra flesta har det sämre. En del har det riktigt dåligt och klarar inte att förse sig med livets nödtorft. De kan inte äta sig mätta, de kan inte sätta sina barn i skolan, de kan inte försvara sina mänskliga rättigheter.

Jag är ingen stor bidragsgivarn men jag tycker det känns bra att göra något för de som har det svårt. Jag går nästan alltid med mynt i fickan som jag delar med mig av till gatumusiker och tiggare. Ett annat sätt som jag tycker är rätt trevlig är att ge bort presenter. Så ibland händer det att någon vän får en get eller åsna. Nu får inte vännerna ett levande djur utan bara ett elektroniskt vykort. Geten eller åsnan får någon som behöver den mycket bättre.

http://www.presentermotfattigdom.se/

Den som först skriver en kommentar på mitt blogginlägg kommer att få en gullig liten get av mig.

Ge bort en get, det känns skönt.

Mina tisdagar

2011-01-04T23:34:00.003+01:00

Tisdagskvällarna ser jag fram mot hela veckan, för då träffar jag mina vänner i fotoklubben. Det låter kanske inte så märkvärdigt med en träff på fotoklubben. Men för mig betyder det mycket. Mina övriga vänner är utspridda över hela landet och mina fotovänner finns här i Varberg, så dom kan jag träffa IRL. På tisdagskvällarna samlas vi i vår egen klubblokal och gör precis vad vi känner för. Det blir förståss en massa prat om allt mellan himmel och jord, men mest om foto. Någon har med sig fikabröd några andra har med sig bilder de visar.
Jag tycker det är viktigt för en förening att fungera så att den erbjuder en social samvaro. Men så fungerar inte alla föreningar. Så jag är mycket glad att klubben och mina vänner i den finns.

Tack klubbkompisar för att ni finns

Snack runt en fotobok

Leif Eliasson sköter datorn vid bildvisning

En typisk tisdagsbild. Men egentligen finns det inga typiska tisdagsbilder.

När jag har tråkigt

2011-01-03T16:49:00.002+01:00

När jag har tråkigt sätter jag mig vid datorn öppnar Goggle maps och planerar en res. Det är ett fantastiskt, underbart och briljant verktyg. Det är bara att skapa sig en egen karta och fylla den med all information som ens fantasi orkar med att generera. Oftast börjar jag leta upp flygplatserna och markerar dem. Sen kan jag fylla i vilka flygbolag som flyger dit. Därefter fyller jag på med anndra praktiska detaljer som biluthyrare, hotell m.m. Sen kommer det intressantaste, besöksvärda platser som oftast är ställen där det växer intressanta växter. Hittar man en intessant plats så placerar man en lämplig ikon där och fyller på med information som kan vara länkar eller hänvisningar till böcker m.m. Nu har jag nog ett femtontal kartor som jag återkommer till och fyller på med mer information när lusten faller på. Som ni säkert förstår så har jag rätt roligt när jag har tråkigt.

En ofullbordad karta

Min älskade reskamrat

Världen är grym och kan jag göra något åt det?

2011-01-02T18:28:00.003+01:00

På Bangladesh stränder dör årligen 500 personer i olyckor och ytterligare några tusen dör av förgiftning när de skrotar fartyg på Chittagongs stränder.

Snart har Vietnams kommunistparti kongress och nu fylls fängelserna med regimkritiker.

Homosexuella relationer avkriminaliserades i Kina 1997. Trots de pågår massarresteringar av homosexuella män.

I dag är antagligen fler journalister fängslade än någonsin tidigare.

Jag inser att själv kan jag göra mycket lite åt saken, men många tillsammans kan vi förändra världen. Det är vi i västvärlden som har pengarna och konsumerar i överflöd. Jag kan välja att inte köpa frukt som odlats på ockuperad mark. Jag behöver inte köpa fisk som är utrotningshotad. Jag kan köpa ekologiska bananer. Jag kan välja rättvisemärkt kaffe. Ju fler vi är som gör ett aktivt val ju mer påverkar vi vår omvärld.

Livet är lättare i Photoshop. Där kan jag förändra min värd och få den som jag vill. Det är bara att lägga till eller dra ifrån efter eget önskemål.

Hovfiske i strandkanten

Strandhugg med kajaken

Fyren vid flodens mynning

Halvmeterhög sandbank

Jag en Farfar

2011-01-02T08:37:00.003+01:00

Att bli farfar är stort. För mig som alltid älskat småbarn är det superstort. När mina barn var små så var jag hemma med dem rätt mycket. Jag tänker ofta på den tiden och blir varm inombords. Mycket av den värmen känner jag när jag träffar mitt barnbarn Embla. Nu är Embla ett drygt år gammal och vi har inte haft möjlighet att träffas så ofta. Men om ett par månader flyttar hon till Varberg och då ska vi träffas mycket oftare. Just nu är livet härligt både som farfar och människa.

Embla den 1 februari 2010

Embla och Jonas den 1 januari 2011

Embla, Jonas och Maja den 23 december 2010

Gott Nytt År

2011-01-01T10:22:00.003+01:00

Nu tar jag mig i kragen och kör igång min blogg igen. Nyåret är ju nystartens och avslutens tid. Fast jag kan inte komma på något jag vill sluta med. Däremot vill jag minska mitt engagemang trädgårdsföreningar och öka mitt engagemang i fotoföreningen jag är med i. Fotografera är ju oerhört spännande och kul. Men jag inser att jag aldrig kommer att bli en så bra fotograf som många av mina vänner. Kan jag öva upp mitt öga något lite så får jag vara nöjd. Jag behöver ju inte bli superbra inom mina hobbys för det är inget jag kommer att leva av. Jag vill inte att mina intressen ska bli ett tvång därför blir jag vid min läst. Och varför skulle jag inte det när jag har ett jobb på Värö Bruk som jag stortrivs med. Att jobba med akuta insatser inom ett stort teknikområde där allt ifrån att programmera i styrsystem till att rensa pluggar i provuttag gör att jag sällan har tråkigt på jobbet. Skiftschemat vi har ger mig långa ledigheter och möjlighet att utöva mitt absolut roligaste intresse. Att resa. Resor är så bra för de går kombinera med mina andra intressen. Att fotografera en blomma på en bergstopp någon stans långt borta innebär att jag har slagit många fler än två flugor i en smäll. Fast min havskajak får ligga kvar i garaget medan jag vandrar runt i bergen. Fast lite mer tid vill jag allt lägga på kajakturer i år. Det är ju ändå det mest avkopplande sättet att färdas på.

Så om jag får gissa så kommer jag framöver att blogga om, vardagsliv, bruksliv, foto, trädgård, växter, kajaking, resor och mycket annat.

God fortsättning på det nya året

2010-03-20T19:35:00.009+01:00

Att lära är kul

2010-01-10T11:02:00.001+01:00

Grundskolan var en plåga. Där blev jag övertygad om att jag aldrig skulle lära mig någonting. Allt fokuserades på min dyslexi. Och jag fick massor med stödundervisning. Fast det primära syftet med den var att lärarna skulle få fyllt sin arbetstid. Egentligen brydde de sig nog inte ett dyft om min utveckling. För då skulle de inte sätta pedagogiska pussel i mina händer medan de rättade prov.

Det har ju gått bra ändå och jag har lyckats försörja mig och skaffat en del kunskap om både de ena och det andra.

När jag i hemdatorernas barndom skaffade mig en dator så upptäckte jag att här fanns mycket rolig kunskap att hämta. Och sedan dess har det hänt mycket. I dag finns det dataprogram och interaktiva kurser i nästan allt och det ska man utnyttja.

Ett av mina stora intressen är bilder. Och gillar man både bilder och datorer så är Photoshop ett riktigt roligt verktyg. Men det har en rätt hög tröskel innan man har någon större glädje av det. Så det vill till att man tar sig tid att lära sig det. Det finns hur många böcker som helst och hur många Internetsajter som helst att hämta kunskap ur.

DUO tonad bild

Moderskeppet är en sådan sajt som jag använt på senare tid. De har mycket på sin hemsida. Och vill man lära sig mer kan man köpa deras DVD-kurser som inte kostar många kronor. De senaste dagarna har jag gått genom två DVD.

”Perfekt skärpa i Photoshop” här får man lära sig att skärpa upp sina bilder precis där de behöver skärpas upp.

”Photoshop för naturfotografer” har mycket att ge även om man inte räknar sig som en naturfotograf. En riktig bra kurs för de som vill lära sig Camera RAW.

Fy för gardiner

2010-01-09T10:45:00.001+01:00

Jag vill ha ljust omkring mig. Ljuset ska flöda och värma min gamla och trötta kropp. Då kan jag inte ha massa ljustjuvar i huset. Fönsterträd och gardiner får bosätta sig i andras hem. Jag är ingen riktig fanatiker för en orkidé står i sovrumsfönstret, men där är jag ju mestadels när det är mörkt ute. Gardinerna stjäl ju inte bara ljus de stjäls ju utsikt också.

Titta mitt köksfönster ser ut som ett foto bara för att man ser alla fyra hörnen

Ett annat köksfönster

Vardagsrumsfönster

Större vardagsrumsfönster. Dom borde putsas ser jag.

Drömmar om sommaren

2010-01-08T10:04:00.001+01:00

Det är lätt att börja drömma när snön yr runt husknuten. Då drömmer jag om sommaren och allt jag ska göra då. Hur mycket av det kommer verkligen att bli av? Vi får se. Nu fortsätter jag att drömma.

Jag ska vandra långa sträckor i vacker natur

Jag ska paddla på blanka vatten

Jag ska besöka spännande trädgårdar och parker

Jag ska fotografera vackra växter

Jag ska bada bland tångräkor och maneter

Jag ska bestiga vackra berg

Snö

2010-01-07T07:48:00.000+01:00

Allt är inbäddat i snö. Det händer inte så ofta här i Varberg. Men det är trevligt för det blir så ljust och vackert. Nu hoppas jag på att den får ligga kvar tills början av mars.

Rododendron i snö

Eldtorn i snö

Yucca i snö

Blad i snö

Möbler i snö

Bra på nätet del 4

2010-01-06T08:34:00.001+01:00

Vi fyller våra datorer med oviktiga och viktiga dokument. Dom ligger där på hårddisken i väntan på att någon ska öppna dem. Det är ju självklart att det är där dom ska ligga. Men hårddisken har sina begränsningar. Den är inte lätt att komma åt om Du inte sitter vid Din dator och Dina vänner har svårt att kolla och ändra i dem. Men det går att ordna det smartare med ”My Dropbox”. Dropboxen finns på en server ute på nätet och här kan Du spara dina filer. När Du sparar ner filen så har Du samtidigt en lika dan fil på Din hårddisk. Varje gång Du ändrar i en av filerna så synkroniseras filerna så att de är exakt lika. Men det som är riktigt bra är om ni är fler som arbetar med samma filer. Det kan vara några personer som gemensamt uppdaterar en hemsida eller arbetsgrupp som tar fram ett gemensamt handlingsprogram. Då fixar man en gemensam Dropbox. Och varje gång Du kopplar upp Dig på nätet så kommer Dina lokala Dropbox filer att synkroniseras med filerna på nätet, än vem som varit inne och ändrat i dem. Vill man att filern skall kunna ses av alla så skapar man bara en piblic-mapp i Dropbox.

Bra på nätet del 3

2010-01-05T15:14:00.001+01:00

En digitalkamera är nästan var mans egendom. Det gäller inte överallt i värden. Men här i välbärgade Sverige där vi är rika och får pengar över när vi ätit oss mätt.

Har man en kamera så får man alldeles säkert en massa bilder också ibland kan det vara kul att visa upp sina bilder. Det finns hur många möjligheter som helst på nätet idag. Sen finns det sajter som är helt anpassade till detta.

Jag använder själv några olika, men mest använder jag Picasa webbalbum. Det finns också ett gratis fotoredigeringsprogram som heter Picasa och har man programmet så kan man lätt därifrån ladda upp hela bildmappar från hårddisken till sitt webbalbum. I webbalbumet kan man sortera, lägga text och tagga bilderna geografiskt. Och skulle man vilja ha ett album helt privat så behöver man inte visa upp det.

Bilder är superkul och även dåliga bilder kan vara bra.

Lite till höger hittar ni en länk till mina Picasa album.

Bra på nätet del 2

2010-01-04T17:18:00.000+01:00

En kalender i datorn har de flesta nytta av. Att dela upp den och dela vissa delar med andra fungerar fantastiskt bra för mig. Jag använder Google Kalender och det gör Christian också. Barnen har Googla Kalender och mitt skiftlag har det. Alla dessa kalendrar ser jag samtidigt, på så vis har jag stenkoll på tillvaron.

Är Du med i en förening så kanske de har en officiell kalender Du kan lägga till Din egen. Annars kan Du ju skapa föreningens kalender.

Om Du skulle ha släkt i Turkiet så finns det säkert en officiell kalender med Turkiska helgdagar. Och naturligtvis är det gratis.

Nätet är fantastiskt

Bra på nätet del 1

2010-01-03T10:27:00.000+01:00

Internet har på många sätt förändrat mitt liv i en positiv riktning. Nu vet ju jag inte hur det hade varit om nätet inte hade funnits. Men jag är nöjd för behöver jag information eller en tjänst så hittar jag det nästan alltid på nätet, och det är oftast gratis.

Efter som mitt stora intresse är att resa så använder jag Goggle Map när resorna planeras. Men det finns så många andra användningsområden, så det är väll bara fantasin som sätter gränser. På kartan kan man i stort sett hitta allt. Hotell, vandringsleder, stationer, krogar m.m. Och så finns där foton så man kan få en uppfattning om hur olika platser ser ut. Det finns tre olika visningslägen karta, satellit och terräng. Terrängläget använder jag när jag planerar vandringar i berg för där får jag en bra uppfattning om hur ansträngande det kommer att bli.

I många städer kan man släppa lös den lilla gubben. Då kan du vandra fram på gatorna och se nästan lika mycket som om Du verkligen var där.

Man kan också skapa egna kartor som går att dela med alla eller utvalda personer. Nu har jag 15 egna kartor som jag delar.

En karta Christina och jag arbetar med nu är Nuriadalen. Dit vi kommer att åka i juni 2010. Titta gärna på kartan, och blir Du sugen på att hänga med på resan så hör av Dig.

Länk till kartan

Azorerna del 8

2009-12-13T19:04:00.000+01:00

Detta blir det sista inslaget från Azorerna. Jag klumpar ihop några olika platser som jag kan rekommendera.

Jardim Antonio Borge är en park som ligger mitt inne i Ponta Delgada. Har man barn med sig ska man absolut gå hit så de får krypa i de uppbyggda bergen och genom grottorna. För vuxna finns det också mycket att se och göra. Själva fick vi en lektion i magdans när vi var där.

Rocha da Relva är en klippa som rasat ner i havet och bildat en låg landremsa. Här är optimala läget att odla. Vägen ner är brant och upp känns ännu brantare, men jag lovar det är värt besväret.

Strax nordöst om tvillingsjöarna finns aqueduc som är riktigt häftig. På norrsidan är den full av ormbunkar och annan växtlighet. Och i valven växer orange alger som lyser som guld.

Lagoa do Canario ligger inte långt från aqueducten. Det är ingen stor sjö men har allt som en sagosjö ska ha.